Innan vi ger oss in i tekniken, låt oss titta närmare på vad Debian-projektet är, dess mål, medel och verksamhet.
Debian är en GNU/Linux-distribution. Vi kommer att förklara i detalj vad distributioner är i
Avsnitt 1.5, ”Distributionernas roller”, men för tillfället räcker det med att säga att det är ett komplett operativsystem, inklusive program och system för installation och hantering, baserade på Linux-kärnan och fri programvara (speciellt den från GNU-projektet).
När Ian Murdock 1993 under ledning av under ledning av FSF skapade Debian hade han tydliga mål som han beskrev i Debian-manifestet. Det fria operativsystemet han strävade efter skulle ha två viktiga egenskaper. Först och främst kvalitet: Debian skulle utvecklas med stor omsorg för att vara Linux-kärnan värdig. Den skulle också bli en icke-kommersiell distribution, men tillräckligt trovärdig för att kunna tävla med kommersiella distributioner. De dubbla ambitionerna skulle med hans synsätt endast kunna uppnås genom att, precis som med projekten Linux och GNU, öppna upp Debians utvecklingsprocess. Kontinuerlig skulle produkten då förbättras av granskande från många ögon.
1.1.1. Ett operativsystem för flera plattformar
Debian, som har fortsatt att följa sina ursprungliga principer har haft så stor framgång att det har uppnått en enorm storlek. De 12 erbjudna arkitekturerna omfattar 10 hårdvaruarkitekturer och 2 kärnor (Linux och FreeBSD, men FreeBSD-baserad portningar omfattas inte i de officiellt stödda arkitekturerna). Med mer än 21 000 tillgängliga källkodspaket, kan programmen uppfylla nästan alla behov, oavsett om det gäller hemma- eller företagsanvändare.
Storleken på en distribution kan vara obekväm: det är inte rimligt att distribuera 84 cd-rom-skivor för att installera en komplett version på en standarddator… Därför anses Debian alltmer som en ”meta-distribution” från vilken man extraherar specialiserade distributioner avsedda för en speciell publik: Debian-Desktop för traditionell kontorsanvändning, Debian-Edu för utbildning och pedagogisk användning i en akademisk miljö, Debian-Med för medicinska program, Debian-Junior för små barn och så vidare. En komplettare lista över underprojekt kan hittas i avsnittet
Avsnitt 1.3.3.1, ”Befintliga Debian-underprojekt”.
Dessa vyer av Debian är organiserade i ett väldefinierat ramverk, och garanterar därmed problemfri kompatibilitet mellan de olika ”underdistributionerna”. De följer all den generella planen för släpp av nya utgåvor. Då de bygger på samma grunder kan de enkelt utökas, kompletteras och personaliseras med program tillgängliga i Debians programarkiv.
Alla Debian-verktyg verkar i denna riktning: debian-cd
har under lång tid gjort det möjligt att skapa en samling cd-skivor innehållande ett urval av paket; debian-installer
är också en modulär installerare, enkelt anpassningsbar till speciella behov. APT
kommer att installera paket av olika ursprung, men garantera den övergripande samstämmigheten i systemet.
1.1.2. Kvaliteten på fri programvara
Debian följer alla principerna för fri programvara, och nya utgåvor släpps inte förrän de är redo. Utvecklare stressas inte av ett fast schema för att uppnå ett släppdatum. Folk klagar ofta på den långa tiden som går mellan Debians stabila utgåvor, men denna försiktighet garanterar också Debians legendariska stabilitet: det är nödvändigt att en distribution testas i månader innan den kan markeras som ”stable”.
Debian kompromissar inte med kvalitet: alla kända kritiska programfel är lösta i varje ny utgåva, även om det kräver att ett släppdatum uppskjuts.
1.1.3. Rättslig ram: En icke-vinstdrivande organisation
Juridiskt sett är Debian ett projekt hanterat av en amerikansk icke-vinstdrivande frivilligorganisation. Projektet har omkring tusen Debian-utvecklare, men långt många fler bidragsgivare (översättare, felrapportörer, grafiker, tillfälliga utvecklare och så vidare).
För att nå sina mål har Debian en stor infrastruktur med många servrar anslutna över internet, erbjudna av många sponsorer.